Gulli flyr inte än

Gulli kom och sa godmorgon genom att lägga sig sked med Lage. Hon kurrade högt medan Lage tafsade på henne med klibbiga små fingrar.

image

Gulli och Lage

_____________________________________________
Vill du stödja Norrtälje Katthem?
Vårt Bankgiro är 495-5670

Bloggar etiketter: ,

Posted in Katthem | Tagged , | Leave a comment

Liten Smilla saknad

En liten Smilla försvann 11/9. En svart/brun tabby hona
Hon bor i södersvik (Rådmansö)
Har du sett henne? Hör av dig till husse
Fredde Granberg på fredde_granberg@hotmail.com

Smilla

Smilla

_____________________________________________
Vill du stödja Norrtälje Katthem?
Vårt Bankgiro är 495-5670

Bloggar etiketter: ,

Posted in Katthem | Tagged , | Leave a comment

Ännu en bössa stulen!

Fick veta idag att bössan som vi haft på Norrtälje djurklinik blivit stulen! :(

Personalen var så snälla att de gav oss sin kaffekassa :)

Jag vill även tacka Ellinor för att hon satte in 1 000 kronor till katterna när hon läste att bössan på Granngården blivit stulen. Du är för go! :)

_____________________________________________
Vill du stödja Norrtälje Katthem?
Vårt Bankgiro är 495-5670

Bloggar etiketter: , ,

Posted in Katthem | Tagged , , | Leave a comment

Katter är stressade – för att vi behandlar dem som hundar

SVT Nyheter
Katter mår inte bra av att leva på 2000-talet. De är stressade för att vi förväntar oss att de ska bete sig på samma sätt som hundar, hävdar forskaren John Bradshaw, expert på djurbeteende.

I dag vill vi att våra katter ska vara husliga och mysiga, gilla att bli klappade och trivas i vår lägenhet. Men den ledande experten på djurbeteende och chef för Anthrozoology Institute på Bristol university varnar för att vi inte förstår våra husdjur.

– Olikt hundar är katten fortfarande bara halvvägs, mitt emellan tam och vild, och gillar inte 2000-talets sätt att leva. Folk tror att en katt är som en lite mindre krävande hund, men det stämmer inte, säger forskaren John Bradshaw till brittiska The Telegraph.

Han förklarar vidare hur kattens utveckling mot husdjur har gått långsammare.

– Hundar var sociala redan innan de blev husdjur, vi gjorde dem tama så de skulle förstå vad vi ville ha ut av dem. Med katter var förr det enda man ville ha av dem att de skulle hålla råttorna borta, så de fortsatte med det. Det är bara de senaste decennierna vi har velat ha något annat från dem.

Gillar sällan andra katter

Den största orsaken till stress hos katter är närheten till andra katter, menar John Bradshaw.

Många skaffar mer än en katt och tror att de kommer överens, något som dock inte alltid stämmer. Bradshaw och hans team har installerat kameror hemma hos kattägare för att observera deras nattliga aktivitet vilket har visat flera bråk mellan katterna i samma hem.

– Att slåss om vem som får sova på det varmaste stället i sängen är en vanlig sak. Men katter behöver inte fräsa åt varandra för att må dåligt i varandras närhet, säger Bradshaw.

Förvänta dig inte samma kärlek

Du kan inte som kattägare förvänta dig samma kärlek och tillgivenhet från en katt som från en hund, tillägger han och menar att vi ofta gör misstaget att tro att katten ska ge oss kärlek precis när vi vill.

– Forskning visar att om du väntar på att katten ska komma till dig och säga hej kommer den stanna längre än om du går fram till katten först.

Men ge inte upp hoppet – din katt älskar dig nog ändå, menar Bradshaw.

– De har mer saker i huvudet; de tänker på grannens katt och på vilka fåglar som är utanför fönstret. Folk blir besvikna om inte katten vill gosa, men sanningen är att katter i allmänhet älskar sina ägare men har egna liv, konstaterar John Bradshaw.

Helena Zachariasson

image

 _____________________________________________
Vill du stödja Norrtälje Katthem?
Vårt Bankgiro är 495-5670

Bloggar etiketter: ,

Posted in Katthem | Tagged , | Leave a comment

Hemlös med ägare…!?

Jag fick ett samtal i slutet av maj om en katt som man var orolig för i ett bostadsområde i Norrtälje. Man bad mig om råd och jag gav de sedvanliga tipsen om att kolla id, sätta upp lappar och fråga runt blad alla grannar, samt sätta på katten ett halsband med ett meddelande till ägaren att höra av sig.

Katten var inte tatuerad och efter samtal med grannar trodde man att katten tillhörde en man som man inte sett till på ett tag. Jag försökte få hjälp av polisen för att få reda på om personen låg skadad/död i sin lägenhet eller hade flyttat och lämnat kvar katten. Vi fick ingen hjälp där alls…

De som var oroliga för katten fortsatte att mata medan den stod på kö för att få komma till oss på katthemmet. Under tiden satt det lappar uppe och katten hade halsbandet på sig.

Först nu i september fick jag möjlighet att erbjuda katten en plats och jag var och hämtade den för en vecka sedan. Väl på plats på katthemmet kunde jag konstatera att katten var chippad och faktiskt registrerad! :)

Det var på tok för sent för att ringa när jag väl var tillbaka på katthemmet, men det var det första jag gjorde på morgonen. Telefonnumret som fanns hos SKK fanns inte längre, men jag lyckades få fram ett nytt genom att söka på internet och leka detektiv. Jag fick tag på en tjej som blev väldigt förvånad när jag ringde. Inte glad förvånad, utan mer besvärad förvånad. Jo, det var hennes katt och den var borta.
- Hur länge har du saknat honom?
- Eehh… Typ ett tag… Vi har letat, men… Han bor inte hos mig längre typ… Han bor hos min syster liksom…
- Men hur länge har han varit borta?!
- Mmm, ja… 3-4 månader kanske… Men han bor inte hos mig… Vi har letat…
- Ja, nu är han hittad och finns hos oss. Var bor din syster?

Det visade sig att systern bodde i samma område som katten setts ute i dygnet runt de senaste månaderna och jag tänkte att det var jätte konstigt att de inte hittat katten, men samtidigt fick jag känslan av att katten inte var så önskad.
- Vi behöver planera för vad som ska hända med katten.
- Jag ringer min syster och ringer tillbaka om en stund, sa hon.

En stund visade sig vara något helt annat för henne än det var för mig. Timmarna gick och arbetsdagen tog slut. Nästa dag ringde jag flera gånger och lämnade meddelande efter meddelande och bad henne snällt att återkomma till mig, men inget hände. Jag förstod att hon såg katthemmets telefonnummer och valde att inte svara.
Efter att ha ringt många gånger under en veckas tid och lämnat många meddelanden, gjorde jag ett sista försök och lämnade ett sista meddelande där jag hotade med att koppla in polisen om hon inte ringde upp mig och förklarade sig.

Det tog då ungefär fem minuter innan hon ringde tillbaka och ville att katten skulle bo kvar på katthemmet i en vecka till, för hon kunde inte komma och hämta katten nu. Jag förklarade att katten tog upp en plats hos oss och det finns många behövande katter. Hon sa att hon var i Turkiet och hade svårt att ringa någon som kunde hämta katten. Jag förklarade då att det var förknippat med en kostnad varje dygn som katten var på katthemmet. Hon skulle se vad hon kunde göra och återkomma om en liten stund. Men det skulle vara jätte svårt.

Det tog exakt tre minuter innan en mycket arg syster ringde upp mig och undrade hur jag bara kunde åka förbi och stjäla någons annans katt!?

- Hur länge har du saknat katten,  frågade jag.
- Tre dagar! Jag jobbar kväll inom hemtjänsten och jag matar alltid katten på kvällen när jag kommer hem.
- Det stämmer inte riktigt, svarade jag lugnt.
- Varför har du katten?!

Jag började förklara att det var olika personer som kontaktat mig för de var oroliga för en katt som de sett ute hela tiden.
- Det är en UTEkatt!! Han kommer och går som han vill, avbröt hon mig.

Hon fortsatte att avbryta mig och jag frågade henne om hon över huvud taget var intresserad av att höra svaret på sina frågor? Jo, det ville hon, men samtidigt så fortsatte hon att avbryta mig. Jag blev då lite barsk i tonen och förklarade att om man misstänker att en katt kanske är hemlös, så sätter man på katten ett halsband med en uppmaning till ägaren att höra av sig.

- Har du inte sett att katten har haft ett halsband på sig?
- Jo, i typ… typ två veckor.
- Varför har du inte ringt då?
- Jag har inte tittat på halsbandet…
- Din katt kommer hem med ett halsband och du tycker inte att det är konstigt?
- Nä, det var väl nån som satte på det för att det var snyggt.

Jag förklarade att vi har sökt en ägare under flera månader.
- Det är en UTEkatt! Eftersom du var här och snodde katten får du komma tillbaka med honom NU!
- Jag kan inte lämna ut katten till dig för du är inte registrerad som ägare.
- Jo, jag är ägaren!
- Då får du komma till katthemmet och visa det, så kan du få hämta katten.
- Jag har ingen bil! Ingen av mina kompisar har bil heller!
- Vi har en busshållplats precis utanför katthemmet. Annars kan man ta en taxi…
- Jag har inte råd med det! Du får komma hit med katten, skrek hon. Du får komma hit med katten! Jag ska avliva den snart för jag är allergisk!
- Om du inte har råd att åka buss hit, hur ska du då ha råd med att avliva katten?
- Jag får väl vänta på lönen!

Vid det här laget hade jag redan fått en mycket tydligt bild av situationen och personerna som var inblandade, samt den fakta som jag hade och den fakta som jag fått. Vad som stämde och vad som inte stämde.

- Ja, nu är det så att jag kan inte lämna ut katten till dig eftersom du inte är ägaren.
- Jag ÄR ägaren!
- Det är du inte enligt de uppgifter som jag har.
- Jag är ägaren, skrek hon. Jag har massor av bevis!
- Då får du ta bevisen med dig och komma hit.
- Jag har ju ingen bil! Du får komma hit med katten NU!
- Vad har katten för id-nummer?
- Id-nummer?!
- Ja, om du äger katten vet du väl vad den har för id-nummer?
- Kom hit med katten nu. Jag har bevis!

Jag förklarade att det var många saker i hennes historia som inte stämde och att katten gått utan tillsyn under minst fyra månader och att det var ett brott. Hon sa att det var hennes historia och den var sann. Jag sa till henne att nästa gång du ska ljuga så bör ni nog prata ihop dig lite bättre med din syster först. Hon fortsatte anklaga mig för stöld och att hon minsann skulle polisanmäla mig innan hon uttryckte att jag var både dum i huvudet, en tjuv och extremt otrevlig och så la hon på luren.

Vad gör jag nu, tänkte jag. Jag ringde till kollegorna på Vaxholms katthem och bad om råd och fick väldigt bra stöd av dem.

Jag tog kontakt med ägaren till katten via sms och skrev så här:

Hej —-,
Din syster ringde och pratade med mig om din katt —-. Hon kan inte komma och hämta honom. Hon ville att jag skulle köra honom till henne, men hon berättade också för mig att hon skulle omgående avliva honom för att hon är allergisk.

—- är en jätte trevlig katt! Och jag skulle inte ha några som helst problem med att hitta ett nytt hem åt honom.

Eftersom det är du som står som ägare till —- så behöver jag ett godkännande från dig så att katthemmet kan ta över honom och placera honom i ett nytt hem.
Det vore jätte tråkigt att bara avliva honom, utan att han fick en chans.

Om han skrivs över på katthemmet så innebär det inga som helst kostnader för dig.

Hör av dig snarast till mig via sms.
Mvh Cecilia
Norrtälje katthem

Det tog mindre än tio minuter så fick jag ett svar:

 Ja, jag godkänner. jag beklagar för att jag va så otrevlig mot dig. min syster skulle hämta honom ikväll och avliva den imorgon bitti. tack för att de finns så snälla människor !

Efter mycket möda och stort besvär lyckades jag rädda en katt. Inte bara från att leva som hemlös med en ägare som inte var intresserad av honom,  utan även från att bli avlivad, men det tog mycket tid och framförallt energi från mig…

image

_____________________________________________
Vill du stödja Norrtälje Katthem?
Vårt Bankgiro är 495-5670

Bloggar etiketter: ,

Posted in Katthem | Tagged , | Leave a comment

Sluta avliva katter med mina skattepengar!

Tack alla 21.663 personer som skrivit under!

Namninsamlingen har nu gått mot sitt slut. Vi kan konstatera att vi är många som vill ha en ändring till stånd när det gäller hur hemlösa och omhändertagna katter hanteras. Även om denna namninsamling nu är över måste arbetet för en förändring fortsätta. Ett arbete som alltid börjar hos oss själva. Genom att föregå med gott exempel som kattägare gör vi alla en hedervärd insats. Vi kan alla hjälpas åt att få upp ögonen på vår omgivning när det gäller vikten av kastrering och att på andra sätt ta ansvar för de katter var och en har. Nu när valet är över och nya politiker intar maktens korridorer är det viktigt att påminna dem om det stora djurskyddsproblem hemlösa katter innebär och att en skärpt lagstiftning behöver komma till. Sverige behöver bli bättre på att värdesätta det arbete som den ideella sektorn bedriver när det kommer till hemlösa katter. En sektor som blivit specialister på denna målgrupp katter.

Inom någon vecka komma beslutsfattare och myndigheter få ta del av namninsamlingens slutresultat. De har tidigare fått ta del av den vid två tillfällen. Första gången vid Hittekattens dag den 1/9 2013 då det var 8402 namn på listan. Andra gången vid nyåret 2014 när 11.402 personer hade skrivit under. När namninsamlingen nu stänger kan vi konstatera att den blivit den 3:e mest uppmärksammade namninsamlingen på Skrivunder.com genom tiderna (efter Fyrverkeribegränsningar och Fyrverkeriuppror).

Än en gång – Stort Tack!

Nu kämpar vi vidare!

Ingen kan göra allt, alla kan göra något och tillsammans kan vi göra underverk!

Hittekatter.iFokus.se

image

_____________________________________________
Vill du stödja Norrtälje Katthem?
Vårt Bankgiro är 495-5670

Bloggar etiketter: ,

Posted in Katthem | Tagged , | Leave a comment

Uppdatering

Från Facebook om mitt inlägg om katten som skulle avlivas på grund av flytt…

Morris lever! Och ägaren är faktiskt väldigt samarbetsvillig och mån om att Morris ska fortsätta leva. (Varför de inte ville göra egna ansträngningar  för det vet jag dock inte…). Ägaren vill helst att Morris ska få fortsätta vara utekatt. Även fast jag vet att omställningen från utekatt till innekatt inte behöver innebära några problem, så börjar jag och min vän med att leta efter ett hem där Morris har möjlighet att gå ute. Om vi inte hittar något inom två veckor får Morris flytta till min väns lägenhet, så ser vi hur den omställningen fungerar för honom.

Jag blir så ledsen när jag tänker på alla kattägare som avlivar sina katter i en sån här situation, men kan man bara rädda en enda katt så är det värt något.

 _____________________________________________
Vill du stödja Norrtälje Katthem?
Vårt Bankgiro är 495-5670

Bloggar etiketter: ,

Posted in Katthem | Tagged , | Leave a comment

Nilsson behöver ett hem

Husse ska jobba utomlands i 2-3 år och har försökt allt för att hitta ett nytt hem åt Nilsson, som är en kastrerad hona på fyra år, men nu börjar tiden rinna ut inför flytten och husse är helt olycklig för vad som ska hända med Nilsson.

Kan någon ge Nilsson ett nytt hem permanent?
Eller tillfälligt tills det finns plats på katthemmet?

Maila husse Mikael på: micke-one@hotmail.com

Nilsson

Nilsson

_____________________________________________
Vill du stödja Norrtälje Katthem?
Vårt Bankgiro är 495-5670

Bloggar etiketter: ,

Posted in Katthem | Tagged , | Leave a comment

Hunden får inte följa med…

En seglivad myt om katten är att om den en gång fått gå ut, så kan den aldrig bli innekatt. Jag kan inte ens börja med att försöka tänka på alla katter som avlivas av den anledningen varje år!

Sen finns det även personer som tycker att det är djurplågeri att låta en katt leva som innekatt och därför väljer att avliva den när man flyttar. Jag pratade med en person här om dagen som avlivat tre friska katter av den anledningen vid en flytt. Min fråga är då varför väljer man att flytta? Om man nu måste byta ort på grund av jobb eller annat, så tror jag att det finns städer som inte enbart erbjuder lägenheter som boende?!

Jag kan berätta att många av våra katter på Norrtälje katthem, som adopteras ut, bli innekatter i stan och utekatter på sommarstället i Roslagen och det fungerar hur bra som helst. Sen finns det så klart alltid en procent som det inte fungerar för, men i det stora hela går det toppen bra för katten att växla med årstiden.

Till och med Jordbruksverket rekommenderar i sina föreskrifter att en katt somlevt ute inte bör  tvingas leva inomhus, vilket Länsstyrelsen dragit till sin spets och tolkar föreskriften som så att om en katt levt ute mår den bättre av att bli avlivad än att få komma in i värmen.

Alla katthem kan berätta att en katt som levt ett hårt liv som hemlös, med svält, kyla och allt vad det innebär, tycker att det är jätte skönt att få komma in i värmen och tryggheten och en del av dessa katter vill inte ens gå ut även om de får!

Jag undrar om man resonerar på samma sätt om hunden när man ska flytta? Jag tror inte ens att man tänker tanken på hur det ska gå för hunden vid en flytt eller vad man ska göra av den. Den är ju en del av familjen

Zelma är van att var lös mest hela tiden. Sommartid står dörren öppen och hon kan gå in och ut som hon vill. Ligga och sola och ha det bra. Hon anväder kattluckan om hon behöver. Vi går på promenader i skog och mark. Hon är med mig på jobbet hela dagarna och även där är hon relativt fri att göra som hon vill. Ett drömhundliv helt enkelt.

Okej, vi säger att jag planerar att flytta till lägenheten och börja jobba på sjukhuset igen. (Not!) Då är det väl djurplågeri att tvinga Zelma att bo i lägenhet? Hon kommer vara inne mer. Aldrig vara lös. Ingen frihet. Hon kan ju inte vara med mig på jobbet heller. Grå om nosen börjar hon bli med… Kommer tanken ens dit när man tänker på hunden och en flytt?

Vad är då den stora skillnaden? Innan man skaffar hund tänker man till både en och två gånger. Kanske till och med tre och fyra gånger. Man läser på och tar reda på saker och fungerar lite till.

I mitt fall tog det lite över fyra år innan jag bestämde mig för rasen Griffon och hittade Zelmas uppfödare, men den största skillnaden mellan att skaffa hund och att skaffa katt är att jag fick hosta upp med 16 000 kronor för en liten Zelma!

När jag skaffade mina två första katter, Figaro och Felix, så fick jag idén för att en kompis skaffat katt och jag blev då jätte sugen själv. På den tiden kunde jag inget om katter och var även ung och lite dum. Jag letade annonser och hittade ganska snabbt en annons på halv Exotic kattungar som var leveransklara, vilket betydde 12 veckor. Inget mer. Ingen vaccinering, avmaskning eller id.

Jag ringde och bokade två hanar utan att ha träffat dem. Jag fick boka dem bara så där, utan några frågor om mig. Vi bestämde dag och tid när jag skulle hämta och två dagar senare var jag med katter. Fort gick det. Ingen betänketid eller eftertanke. Det var bara att skaffa, för jag ville ha katt. Nu kostade dessa två hela 550 kronor styck och det var dyrt! Men eftersom de var halvperser, gick det väl an…

Nu är jag ju en person som står för mina beslut och gör det bästa av situationen, men det visar tydligt skillnaden. Felix har vi tyvärr förlorat på vägen, men Figaro is still going strong!

Om jag ska berätta om alla problem som jag stött på med mina katter och de fel som jag gjorde när jag skaffade killarna, som ung och lite dum, när jag förlorade Felix och jag skaffade Hector. Problem och svårigheter som får andra att välja avlivning som den enda lösningen, så skulle det bli en roman… Det får vi ta en annan kväll när jag sitter och nattar Lage. (Älskar min nya app i telefonen :P )
_____________________________________________
Vill du stödja Norrtälje Katthem?
Vårt Bankgiro är 495-5670

Bloggar etiketter: ,

Posted in Katthem | Tagged , | Leave a comment

Ralle är fortfarande med

Ralle är inte det minsta långsint. Jag hinner inte ens lägga ut filten förrän han har bänkat sig, men jag tror att han har lite koll på vilket avstånd han bör hålla från den där med klibbiga fingrar.

image

Lage och Ralle

_____________________________________________
Vill du stödja Norrtälje Katthem?
Vårt Bankgiro är 495-5670

Bloggar etiketter: ,

Posted in Katthem | Tagged , | Leave a comment