Plötsligt händer det!

Prillan har ju haft lite svårt att lita på oss. Hon har sakta men säkert blivit mer och mer avslappnad i vår närvaro, men tyckt att det varit jobbigt att bli klappad. Hon har stått vid tröskeln vid att välja mellan att släppa sin rädsla och lita på oss eller hålla kvar i den.

När Lottas dotter Malin var här och hälsade på i veckan blev Prillan helt “galen” i Malin och skulle ställa sig in hos henne. Efter det mötet har Prillan varit en helt annan katt 🙂

Prillan har klivit över tröskeln och vill stanna kvar!

Småtjejerna börjar närma sig tröskeln de med. Lite fräs när man närmar sig sakta, men det går att klappa och ta i tre av fyra nu 🙂 Det är bara lite äckligt tycker Rea.

Robin funderar på om det här är något som hon tillåta sig att gilla eller om det kan vara farligt?

Den enda av tjejerna som jag inte fått klappa än är den blå sköldpaddan Rose. Hon är framme och tittar och är nyfiken på sina kompisar och lokalen, men hon spottar och fräser hej vilt när hon ser någon av oss komma för nära. Innan hon springer och gömmer sig och när hon ligger i sitt gömme låter hon:  – Ååååååaaaaaaa!  i halsen med stängd mun.
Jag kan faktiskt inget ord för det ljudet… Någon som kan ge mig ett bra ord?
Men efter någon minut är hon framme och kollar igen, så jag är inte orolig.

Ramon kommer att skrivas in på katthemmet igen. Matte har funderat och är inte helt säker på att det är det rätta att ta hem honom igen eftersom han hela tiden vandrar iväg. Vi ska hitta ett nytt hem åt honom.

_____________________________________________
Vill du stödja Norrtälje Katthem?
Vårt Bankgiro är 495-5670