Tripp har lämnat oss

När jag vaknade vid 06-tiden för att mata småttingarna, så var Tripp väldigt aktiv. Han var hungrig och han visste inte hur snabbt han skulle suga på nappflaskan, för att få i sig vällingen tillräckligt fort. Han trampade med framtassarna mot min hand. Yes, antibiotikan börjar hjälpa! Jag kände en så otrolig lättnad! Jag andades ut en tung suck och jag kände att en stor del av spänningen jag känt sedan han blev sjuk försvann. Han var nu inte alls så täppt i näsan längre. Det gäller nu bara att få honom att äta upp sig, tänkte jag.

Tripp åt bra på morgonen och förmiddagen, men strax efter lunch ville han inte ha något. Han hade blivit trött och hängig. Han kändes varm. Han hade börjat rossla igen och fick även korta andningsuppehåll. Vi gjorde oss i ordning för att åka till veterinären. Om inte för att rädda honom, så åtminstone för att befria honom från hans lidande.

Bara några få korta minuter hann passera och Tripp fick allt längre andningsuppehåll. Efter att han gjort en kraftansträngning för att kippa efter andan, så drog han ett sista kort ansträngt andetag innan han slutade att andas helt och sedan var han borta. Vi blev alla tysta och stannade upp mitt i allt vi höll på med för att förbereda avfärden till veterinären. Vi stod och tittade på Tripps lilla kropp. Tårar i ögonen. Det blev så lugnt och stilla runt omkring oss. Det var även som att alla djuren stannade upp.

Vi diskuterade och kom fram till att vi vill veta vad som fick honom att sluta sina dagar. Tulls och Gulli är helt opåverkade än så länge.

Jan tog Tripp och åkte till Uppsala, för att lämna honom till SVA. De kommer att obducera honom och förhoppningsvis får vi ett svar om några veckor.

_____________________________________________
Vill du stödja Norrtälje Katthem?
Vårt Bankgiro är 495-5670