Öppet hus

Det kändes tungt och motigt att komma upp ur sömnens dimma när klockan ringde, men jag möttes av en underbart solig morgon när jag drog upp rullgardinen. Ljuset gjorde stor skillnad.

Det var som vanligt mycket att göra innan vi slog upp portarna klockan tio. Inte bara den vanliga morgonstädningen som vi brukar hålla på med mellan 8-14, som nu skulle klaras av på knappt två timmar, utan vi skulle även sätta upp skyltar, ställa upp lottvinsterna, fixa i ordning fika, sittplatser, sista finishen inne på loppisen och mycket annat plock. Vi blev klara ganska precis 09.57 och kunde andas ut lite innan dörren låstes upp.

Lottvinster

 

Fast det var väldigt kallt på skuggsidan, så var det många som stod på trappan och väntade på att vi skulle öppna. Det var en jämn ström av besökare hela dagen.

Loppisen

 

Åtta av Lottas fina armband blev sålda och 107 almanackor 🙂

Armband

 

Vi hade även oönskat besök som inte ville lämna hus och tomt när han bads göra det, vilket resulterade i att polisen fick tillkallas.

Denna person har trakasserat mig och Jan i ett års tid, så det är en lång historia. Han är otroligt obehaglig och skrämmande. Han har mordhotat oss två gånger och även hotat att bränna ner huset. Detta är något som givit oss många sömnlösa nätter när vi hoppat ur sängen vid minsta ljud runt huset. Tänk om alla katter brann inne? En ofattbart hemsk mardröm… En tanke och känsla som jag inte ens kan greppa.

Jag vet inte alls vad det handlar om. Helt ärligt, så har han aldrig förmedlat detta till oss. Jag köpte huset av hans mamma för fyra år sedan och vad jag har kunnat förstå så har han trott att han skulle få ärva huset.

Det började i oktober förra året när han helt utan förvarning dök upp här på tomten och började rycka i dörrar till uthusen och tittade in genom fönstren. Jag konfronterade honom och undrade vad jag kunde hjälpa honom med. Han pratade då om en mängd olika föremål som var hans och som han ville ha. Han meddelade att han ville ha pengar av mig. Flera hundra tusen. Han ville även bli insläppt i huset. Jag hänvisade bara att han skulle ta upp detta med den tidigare ägaren av huset och bad honom avlägsna sig.

Efter den dagen började han ringa mig. Främst på min mobil. Ibland upp till hundra gånger per dag. Det gick i vågor. Han kunde börja ringa klockan tre på morgonen och fortsätta sedan med 15-30 minuters mellanrum. När jag svarade skrek han osammanhängande och var hotfull och otrevlig. Jag slutade så småningom att svara.

Då började han åka förbi utanför huset och katteriet. Han kunde parkera och sitta och titta mot vårt hus och in i katteriet. Upp till en timma ibland. Eller så körde han sakta, sakta förbi. Fram och tillbaka. Fram och tillbaka. Ett antal gånger. Sedan kom han tillbaka efter några timmar och upprepade det hela.

Han hade även kikare med sig och satt och antecknade. Han skrev ofta upp registreringsnummer på våra kunders bilar. Han kunde åka förbi huset allt från en gång upp till ett dussin gånger per dag. Sen kunde det vara lugnt några dagar, en vecka kanske, sedan började det om. Han var även inne hos våra grannar och förbjöd dem att umgås med oss.

Varje gång någon av oss har gått fram till honom för att fråga vad han vill, så låser han bildörren och åker iväg med en rivstart. Ibland har han bara låst bildörren och suttit kvar och givit oss en kall sirrande och hotfull blick, full av hat.

Han är noga med att hålla sig ute på vägen, för att han vet att han hamnar i trubbel om han går in på tomten och ställer till bråk. Senaste månaden har han kommit i olika hyrbilar, så det har varit svårt att veta om det varit han.

Förmodligen är det även han som klottrat på skylten nere vid stora vägen och på vår brevlåda.

Han ansökte till kronofogden i våras om att jag var skyldig honom 18 miljoner kronor. Ja, du läste rätt! Som tur är blev det avskrivet i tingsrätten eftersom det inte var sant, men det tog mycket energi och skapade en massa onödig oro.

Så sent som förra söndagen följde han efter oss när vi skulle åka in till Norrtälje för att handla. Halvvägs in till Norrtälje så låg han helt plötsligt i jätte nära bakom oss och stannade tryckt efter oss i varje sväng. Extremt obehagligt!  Han stannade på parkeringen och tittade på oss. Jan ringde till polisen, men det är inte mycket de kan göra tyvärr. Han åkte förbi oss och flinade samtidigt som han vinkade.  Det kändes hotfullt och jag blev livrädd. Jag ville genast åka hem för att vakta vårt hus och alla djuren.

Idag gick han på flera av våra besökare som var inne på loppisen och pratade högljutt och argt. Han hotade att han skulle få mig och Jan fängslade. Han gick runt och viftade med armarna och pekade på saker som olika personer hade i sin famn eller i en kundkorg att alla föremål var hans. Han var framme och petade på en man medan han förklarade hur hemska vi var. Många tog mycket illa vid sig och blev upprörda. En person blev så uppriven att hon började gråta.  

Själv blev jag alldeles knäsvag och illamående. Jag fick bita ihop ordentligt för att fortsätta vara professionell och inte börja gråta.

Polisen eskorterade ut honom i alla fall, men han ville inte ge sig av. Han skrek och gormade utanför och pekad upp mot huset. Jag kunde höra hur han hävdade att allt var hans och att vi sålde det.

Jag kan bara be om ursäkt för att denna mans galenskap som riktats mot mig och Jan nu även spillt över på andra, som inte har något med saken att göra och skapat onödig oro. 

Obehagligt och oönskat besök

 

Trots allt, så har det varit en mycket bra dag för katthemmet.

Redovisning av dagen:

Loppisen drog in 10 606kr
Fika såldes för 1 980 kr
I bössan fick vi 110 kr
Vi sålde lotter, grytlappar, armband och annat smått som vi skapat för 8 441 kr
107 almanackor inbringade 10 700 kr
Totalt fick vi idag in 31 837 kr – på en dag!!

De som jobbat och slitit med oss är:
Maj, Lotta, Ann, Marie-Charlotte, Christina, Christer och Pelle.

Som vanligt så hade faktiskt aldrig gått utan er hjälp! Tack allihopa! 🙂

_____________________________________________
Vill du stödja Norrtälje Katthem?
Vårt Bankgiro är 495-5670