Yngve vandrade vidare

Jag hängde på låset hos veterinären i morse när de öppnade. Tänkte att de inte hade något emot att ta in oss akut utan tid. Jag fick träffa veterinären på en gång och nydöpta Yngve blev undersökt. Jag kommenterade att han var varm och stel så klart, men annars vid gott humör och mycket god aptit.

Veterinären konstaterade ett svullet framben, men inget direkt sår eller skada. Förmodligen har han blivit biten i benet och sedan fått stelkramp. Det är oerhört ovanligt att katter får stelkramp, men denna herre visade sig vara mycket gammal och inte i så bra skick innan skadan och det gör det ju lättare för smittor att ta sig in i kroppen. Stelkrampen utsöndrar gifter i kroppen som rör sig upp via nerverna och påverkar hela nervsystemet och det gör i sin tur musklerna stela. Tyvärr var inte prognosen god för denna goa kisse. Det var inte mycket till beslut eftersom jag inte hade några val att välja mellan.

Yngve satt och kurrade i min famn medan veterinären gjorde i ordning sprutan. Vilket temperament. Verkligen en toppen katt. Jag föreställer mig honom i sina glans dagar. Han måste ha gjort någon glad under många år. Han kurrade och gnussade mungipa med mig in i sista stund innan han lugnt släppte taget och vandrade vidare till himlen.

Baksidan av att ta emot katter i nöd. Inte många timmar i mitt liv, men hinner ändå göra ett starkt intryck. Jag är alltid med hela tiden och klappar och tröstar/lugnar tills sista hjärtslaget, för att ingen ska behöva dö ensam oavsett vilken bakgrund man har. Människa som djur. När jag jobbade på sjukhuset har jag hållit många ensamma människor i handen medan de släppte taget. Det är många som inte har anhöriga som kommer…

_____________________________________________
Vill du stödja Norrtälje Katthem?
Vårt Bankgiro är 495-5670